Bakgrunden
[ 3/8 ]
Västra Göteborg har de största socioekonomiska skillnaderna mellan olika områden inom stadsdelen jämfört med andra delar av Göteborg. Inkomstklyftorna växer, segregationen och utan-förskapet ökar. I Långedrag ökar inkomsterna medan de minskar i Grevegården. Detta påverkar hälsan och det skiljer sju år i medellivslängden mellan de nämnda områdena. Det finns en berättelse om att det är ett problem att det rör sig för få vuxna människor i området runt Grevegården kvällstid. Enlig Polis och fältassi-stenter skiljer sig området i detta hänseende ifrån andra socioekonomiskt liknande miljöer i staden och media förmedlar bilden av ett område präglat av oro, rädsla och en plats som kvällstid domineras av större grupperingar av tonårspojkar och unga män.
Vi tror att på grund av detta begränsas människors livsutrymme och möjligheten att själva styra över innehållet i sin vardag. Oavsett anledning är detta i våra ögon ett problem. Vi ville inte utgå från att människors rörelsemönster i sitt närområde berodde på till exempel otrygghet utan försökte inventera vad vi faktiskt visste, vad vi antog och vad vi inte visste om de boendes uppfattning och inställning till problemet. 
[stäng]
Vi antog att...
Målgrupp
Problemformulering
Vi visste inte...
… folk vill interagera med andra i sitt område … folk vill kunna röra sig mer fritt … folk i området känner sig begränsade … det finns många olika orsaker till varför man inte rör sig ute,     som vi inte känner till
Boende på Smaragdgatan och Grevegårdsvägen.
… i vilken utsträckning folk vill röra sig ute och använda området … varför det är få människor ute kvällstid … om det saknas det något, som skulle göra att folk använder området mer
Mål
Det är för få vuxna ute i området när lamporna tänds.
Vår innovation ska leda till ökad gemenskap.
Det finns en berättelse om att det är ett problem att det rör sig så få vuxna i området runt Grevegården kvällstid
Att leva i området
13 stycken intervjuades Alla bor i områdetDe intervjuade var män och kvinnor i åldrarna 17-85 år
Resultat
Forskning
För att bättre förstå de boendes upplevelser av sitt område hade vi i vår undersökning störst fokus på djupintervjuer med människor som bor i området. Utöver det tittade vi på viss forskning och rapporter kopplat till problembeskrivningen samt gjorde en del observationer i Grevegården.   ”Jag är inte begränsad i hur jagvill använda mitt område… men kvällsrundan vid nio med hunden tar min man själv, då går jag helst inte ut”.Agnes 75 år  Citatet kommer från en av våra intervjuer och är olika sätt återkommande i de olika berättelser vi fick genom intervjuerna. Å ena sidan en upplevelse av att själv inte vara begränsad, å andra sidan berättelser om hur man anpassat sig samt hur andra inte vill/kan använda sitt närområde som de önskar. På detta sätt finns både en slags motkraft mot den dominerande bilden av området, samtidigt som man är med och upprätthåller och återskapar densamma. En annan bild som framträder är att det också finns etablerade platser dit folk går för att mötas: innergårdar, tvättstugor och näridrottsplatsen är några exempel. ”Det finns respekt för fotboll,ingen förstör kring planerna” Ahmed, 18 år
– en resa i de boendes upplevelser
Alla vi pratade med var också väldigt stolta över sitt område och hade ingen önskan att flytta någon annanstans. Närheten till havet, Frölunda torg och bra kommunikationer var exempel på fördelar man kunde se. Det var också tydligt för oss att de vi intervjuade hade väl etablerade relationer till många andra i området och att detta för en del varit en medveten strategi för att öka sitt eget välbefinnande i sitt närområde.  ”Kungen har vi känt länge, han bor här nere på hörnet. Jag hälsar alltid på honom. Oftast hälsar han tillbaka, men ibland när han står med kompisar spelar han mer allan”Arvid 85 år Vi har också blivit berörda över de intervjuades berättelser om hur de boende, när det händer något positivt i området, verkligen sluter upp. Exempel på detta är Tynneredsdagen och de olika ”happenings” som bostadsbolaget Stena ibland arrangerar. Detta, ihop med en del annan information från intervjuerna, visar att det finns en stor vilja att göra saker i sitt närområde men att det saknas stöd, initiativ och/eller förutsättningar för att skapa attraktiva aktiviteter, främst för människor över 25 år.
Observationer
Forskning och rapporter
[ 4/8 ]
Tre olika observationer gjordes vid:TvättstugorNäridrottsplatsenKastanjeallén
Brå-rapportHyresgästföreningens interna undersökningSocial resursförvaltnings rapport om Skillnader i livsvillkor
Diverse information om tidigare satsningar gjorda i området
Intervjuer
Semistrukturerade djupintervjuer
”Näridrottsplatsen är viktig,  den drar folk och används alltid.”   ”För många utländska kvinnor är vår tvättstuga också en mötesplats där man vet att det ofta finns andra att prata och umgås med”   ”De gårdar som har grillar, där är det enklare att gå ut och träffas” ”På Tynneredsdagen är verkligen alla där” ”När Stena fastigheter arrangerar aktiviteter så kommer folk”
Folk drar folk
Kunskap från forskning och rapporter: tillitsfulla relationer skapar trygghet vid happenings samlas mycket folk relationer är grundläggande i områdesarbete ungdomsgrupperingar ”hänger” i området och de upplevs oberäkneliga.
Aktiviteter saknas men idéer finns
”Det finns ingenting  att göra i närområdet”   ”Det finns ingen  anledning att gå ut”   ”Aktiverade människor rör sig i området” Det finns många förslag på aktiviteter” ”Kvinnorna i tvättstugan pratar om olika aktiviteter de vill göra, men man vet inte riktigt hur  man ska ordna det”
Citat från intervjuer
När vi analyserat våra intervjuer, slutsatserna av forskning och rapporter samt våra intryck från observationerna kunde vi konstatera att vi fått tre viktiga insikter. Dessa tre insikter kokade vi ner till en huvudsaklig insikt: Utifrån detta, hur skulle vi tillsammans med de boende i området kunna skapa förutsättningar för fler aktiviteter och positiva sammanhang?
Relationer skapar trygghet
Människor med fler sociala relationer är mer aktiva, och aktiviteter skapar nya relationer, vilket ökar trygghet och tillit.
Insikter och möjligheter
Folk drar folk
[ 5/8 ]
”man slår inte den  som känner ens morsa” ”Jag hälsar alltid” ”El Sistema har gjort skillnad” ”Man umgås inom sina grupperingar, till exempelpå sina innergårdar”
Aktiviteter saknasmen idéer finns
Relationer  skapar trygghet
Vanliga frågor som dykt upp under prototyperna
Då blir det en civilrättslig process, precis som om någon stulit hemma hos dig i något annat sammanhang. Detsamma gäller om något blir förstört. BYTET har inget ansvar i detta, utan det blir en fråga mellan två privatpersoner. Däremot kan BYTET hjälpa till med hur man polisanmäler och vara ett stöd.
Du gör precis så många timmar du vill. Du kan antingen delta en gång eller varje dag. Du bestämmer själv hur ditt åtagande ser ut.
Kontakter
Absolut. När du tjänat in din tid kan du själv donera den till vald person som också är medlem.
Vad händer omnågon stjäl något hemma hos mig?
Hur många timmar måste man göra?
Kan jag ge bortmin intjänade tid?
Vad säger skatteverket
Daniel Bohman, 031-366 15 93  daniel.bohman@vastra.goteborg.se Pernilla Ek, 031-366 14 70  pernilla.ek@vastra.goteborg.se Elin Ljungqvist, 031-366 46 06  elin.ljungqvist@vastra.goteborg.se Karin Mickelbo, 031-366 48 84  karin.mickelbo@vastra.goteborg.se
Det finns flera olika frågor som måste lösas för att BYTET ska kunna bli av, till exempel hur Skatteverket ställer sig till denna typ av ”bytesringar” där man utför tjänster åt varandra. Cicero och SKL för just nu diskussioner med varandra och med bl.a. Skatteverket hur man ska tolka och förhålla sig till nuvarande lagstiftning samt om det finns anledning att på olika sätt försöka få till stånd lag-/regeländringar. Detsamma gäller Försäkringskassan i relation till sjukskrivna som ingår i en bytesring och hur facket och det lokala näringslivet ställer sig till BYTET. Alla nya idéer utmanar de gamla systemen och sättet vi organiserar oss på. Det är en intressant del av utvecklingsarbetet och hade de inte utmanat hade de kanske heller inte varit tillräckligt radikala för verkligen kunna leda till ett mer effektivt användande av de gemensamma resurserna.
Hur många timmar måsteman göra?
[ 8/8 ]
Kan jag gebort minintjänade tid?
Vad händer omnågon stjäl någothemma hos mig?
BYTET – från konsument till medproducent av välfärd
Klickapå blå rubriker, objekt och knappar etc. för mer information.
Om dokumentet
Svepåt höger för föregående sida.
Svepåt vänster för nästa sida.
[ 2/8 ]
Lösningen blev BYTET
BYTET innehåller också en andra del som kallas för Social Bank. Här kan du hitta andra att göra aktiviteter med. Antingen har du själv en idé som du vill att fler hängde med på, eller så hittar du andra som vill göra aktiviteter som tilltalar dig. I Social Bank används ingen tidsvaluta, utan BYTET fungerar bara som ett forum där människor med liknande intressen kan hitta varandra. Genom BYTET får de boende i området en möjlighet att hjälpa varandra, skapa nya aktiviteter och relationer och på så sätt stärka samman-hållning, trygghet och tillit till varandra. ”Att ge är en dubbelriktad process. Det är lättare att” be om hjälp när jag vet att jag kan betala med tid” ”Idén är rolig och öppnar upp för ett möte som inte sker naturligt. Det kan skapa en relation, det är lättare att ge sig in i när det finns ramar för det sociala samspelet”
Ideer social bank
[ 6/8 ]
Ideer timbank
För att komma åt problemet med hjälp av våra nya insikter ville vi försöka hitta ett nytt sätt att koppla ihop människor på, och genom det skapa nya relationer och fler aktiviteter. Idén är att både relationerna och aktiviteterna ska skapa ökad trygghet och rörlighet. På detta sätt kommer också en positiv spiral igång eftersom vi vet att ”folk drar folk”.  Lösningen blev BYTET. BYTET är en mötesplats där du som medlem har möjlighet att hjälpa någon annan med vardagliga sysslor. Timmarna du tjänar, så kallad tidsvaluta, kan du sedan använda för att köpa tjänster av andra medlemmar. Du kan få hjälp med och hjälpa till med alltifrån gräsklippning, matlagning, besök hos läkaren och hundpromenader till språkhjälp, datorkunskap och översättning. 
 Om du vill kan du också skänka bort intjänade timmar till någon annan som du tycker behöver hjälpen bättre.
– från konsument till medproducent av välfärd 
Ansökan
Cicero är ett icke vinstdrivande så kallat socialt företag med förankring hos de boende i området och med ett upparbetat nätverk med andra viktiga organisationer. Därför tänker vi i dagsläget att Cicero är en bättre värd för BYTET, men att kommunen naturligtvis kan finnas som stöd och samarbetspartner. Detta ligger också i linje med stadens och stadsdelens utvecklings-arbete  med så kallad Social ekonomi (som brukar beskrivas som organiserade verksamheter med samhälleliga ändamål, fristående från offentliga sektorn och med demokratiska värderingar).
Det finns en poäng med att ett närsamhälle själva organiserar sig, att erbjuda ett forum där kraften och idéerna hos de boende kan frigöras. Vi tror att utvecklingspotentialen är större om människor själva äger resurserna och genomförandet, eftersom det handlar om att utveckla både aktiviteter och relationer. Om man menar allvar med att förmågor, resurser, idéer och kapacitet finns hos medborgarna är det naturligt att också låta dem bli just medproducenter av välfärden och inte bara passiva konsumenter.
Vad händer nu i vårt projekt
[ 7/8 ]